Jag blir så irriterad på folk ibland. folk som inte tänker på vad dem säger.
vissa ord sårar, djupt. hur kul är det för en tjej som redan mår dåligt över sig själv att få höra t.ex. "vad tjock du är". även fast man inte menar det, så sårar det. mer än man anar.
vi ser alla ut på olika sätt. vissa är smala, vissa är tjocka. vissa är finare än andra. betyder det att vi har rätt att döma? jag kan erkänna själv att jag också dömer, efter utseendet. men aldrig högt, så att personen hör det. jag håller det för mig själv, kniper käften och visar respekt.
är det verkligen så svårt att visa respekt? eller att förstå själv vilka ord man inte ska säga?
de flesta har komplex över sitt utseende. det har jag också. jag känner mig tjock och ful. men samtidigt, så är det här jag. det är så här jag ser ut. vad kan jag göra åt det?

jag har fått höra en massa sårande ord. både till mig själv och till andra.
vissa saker säger man inte. inte högt. inte framför en. jag har i princip inget självförtroende vissa dagar. jag kan stå framför spegeln och bara stirra. stirra. se. gråta. det kanske låter konstigt, men ja jag har gråtit över mitt utseende. de flesta tjejerna hatar sitt utseende. de ser inte det fina med sig själva. de lyssnar på andras ord och ser sig själva genom någon annans ögon.

att acceptera sitt utseende, att ha självförtroende och inte lyssna på andra. det talas om det hela tiden. varje gång jag läser det tänker jag "det är lätt för dem att säga". det är inte lätt att tycka om sig själv. det är så jävla svårt att bara helt plötsligt ändra sin åsikt om sig själv och helt plötsligt strunta i sina skavanker och tycka att man är skit snygg. det kommer alltid finnas något man inte tycker om. sin vikt, det lilla extra fettet på magen, sitt ansikte, de för stora öronen osv osv.
det är ett jävla bullshit att hålla på så. de har ingen aning hur det känns. iaf inte för mig. hur svårt det är för mig att tycka om mig själv. jag kan ligga hemma vissa dagar, bara för att jag inte står ut med mig själv. det är inte så jävla lätt. men visst, man behöver pepp-talk. utan det hade många tjejer (och killar) mått mycket sämre än vad de gör idag. det funkade på dem. men för oss andra. oss andra som inte orden fastnar hos. vi lider. vi försöker men lyckas knappt. vad ska vi göra?

kanske inte de bästa tipsen för att må bra över sig själv. visst ska man älska sig själv, sin kropp, sitt utseende. men det är inte lätt. det är en jävla hinderbana som aldrig tar slut. vi behöver inte höra ord från andra. vi behöver tid att inse att vi är vackra, inside and out. så ni idioter där ute. håll igen käften, visa respekt och älska oss för dem vi är.